Är det bara jag?
sv; Tack för din röst! :)
Jag känner igen mig.
Jag hatar också att leva ibland. Man är aldrig uppskattad och får inge beröm. Folk kommenterar det dåliga man gör medans det bra lämnas åt sidan.
Jag är också rädd för framtiden, vad jag ska göra, vad som kommer hända, hur kommer mitt liv egentligen se ut.
Jag tror de flesta är rädda för framtiden faktiskt. Iaf dem jag känner är det.
Så det är inte bara du och jag finns här för dig gumman <3
Tycker du gör det bra, tjejen ändå. Du är inte ensam om att känna sådär.. :/
Att leva är inte alla gånger lätt..
Att leva tillsammans med ned någon eller med andra är inte heller lätt...
Livet är inte lätt eller rättvist, Ibland är visa dagar i livet en kamp. En kamp som man varje dag måste bestämma sig för att man ska övervinna,
Visa dagar i livet är lättare än andra...
Gudarna ska veta att man har fått kämpa många gånger under livet. Dagar då man inte trott ett dugg på sig själv.
Men jag tror ändå min vän att det finns en mening med allt.. Vissa prövningar är jag glad att jag fått gå igenom i dag. glad att jag fick ett tillfälle att sortera bort människor som jag inte mådde bra av alls.
Hur tolkar man livet.. När man mår dåligt och tycker att det är tungt. Så tror inte jag att man tar in allt det positiva och det fina man får höra om sig själv. Men det är ett val man gör. Bli som en jävla tvätt svamp i stället och sug i dig allt gott du får höra istället. Sen kan det vara så att den man vill höra positiva saker i från, det är den som inte ger något... Ett gott råd min unga dam! Säg ett positivt ord till den människan så borde du få tillbaka.. Vi människor är väldigt duktiga på att tala om allt som är negativt och dåligt. Men tänk om vi alla kunde tänka om och tänka positivt i stället... Den dagen kan vi börjar förändra vår värld. Fram till dess får vi alla ta ansvar för våra ord och handlingar och för livet!
Livet är inte lätt och kommer förmodligen aldrig att bli lätt heller... Men valet att vara nöjd med sig själv och sitt liv det kan man bara göra själv..
Som liten var man skyddad, men ack så svårt att vara förälder och ha ansvar för ytterligare ett liv..
Man växer upp och ansvaret landar på ens egna axlar det tillhör livet... Jag minns min egen tanke i min ungdom när man fyllde 18 och sen tog studenten. ja det var då livet började!! Ja åter igen det ska gudarna veta..
Nu börjar det bli inne att fylla 40 och jag säger som många andra Det är då livet börjar-. Barnen börjar bli stora och man kan börja njuta av livet.
Alla människor ska igenom livet en del med mer prövningar än andra. Det finns ingen som glider med på en räkmacka hela livet. Och skulle det finnas så är det väldigt synd om den personen.
Det här var några rader om livet från mig till dig. Låt denna dag bli en dag att njuta av jag har bestämt att min dag ska bli en bra och fin dag. Våga leva för livet går för fort. Njut av livet varje dag är unik på sitt sätt det sitter i betraktarens ögon...
Älskar dig du ljuva och du fina..
Ingen handbok om livet jag har att skänka
där det enkelt föreskrivet står.
Hur du bör handla och tänka
men en mammas tankar och råd du får.
Det står i stjärnorna skrivet
ett öde speciellt tillägnat dig.
Det kommer olika vägval i livet
vad som väntar det vet du ej.
Tänk efter på det du säger och gör
vilka konsekvenser ditt handlande får.
Du alltid ett steg framåt blicka bör
så ingenting oklart för dig står.
Vara bara dig själv och inta ej en roll
du har styrkan att din egen väg vandra
Man kan inte alltid över livet ha kontroll
att fela är mänskligt älskade Anna
Ibland är livet som en ljuvlig dans
och fru fortuna mot dig ler.
Du binder av lycka och kärlek en vacker krans
med tindrande ögon du på mig ser
En mammas kärlek består av det starkaste band
även när du med hårda ord mig beskjuter
Jag sträcker då hjälpande ut en hand
och dig med min kärlek omsluter
Även en mamma har dagar så trista och grå
förlåt om jag ryade ej lyssnade på vad du sa.
Mitt vackra och kloka barn jag älskar dig så
vara vänner och inte bråka är ju att föredra.
Ibland vill du vara stor så stor
och själv möta vuxenvärlden.
Nästa dag en liten flicka inom dig bor
som önskar sin mamma med på färden
När allting känns hopplöst och svårt
låt mig få ledsaga dig på rätt spår.
När livet ter sig orättvist och hårt.
låt mig få smeka bort din tår.
Du är den dyrbaraste skatt jag har
och släpper försiktigt om dig taget
På egna vingar iväg du far
lämnar trevande det trygga bohaget
Vad som än händer finns jag alltid här
aldrig jag dig någonsin sviker.
Varthän livet iväg med dig bär
aldrig jag från din sida viker
Älskar Dig / Mamma
Att vara liten är i början kul
men efter en tid blir det bara jobbigt.
Att bli äldre var först något man såg fram emot
men med tiden insåg man att ne jag är nöjd nu.
Att växa upp är till tonåren rätt okey
men steget efter är det man inte tänkte på
och som skrämmer en mest.
Innan fanns mamma eller pappa alltid där
men att stå på egna ben
gör att man får göra allt själv
ingen gör att åt en
steget att bli vuxen sluta skolan börja arbeta
flytta hemifrån
och själv avgöra framtiden är inte alltid lätt
så att ta steget över trösklen
bör man inte skynda till
utan göra när man är redo.
Gumman jag älskar dig för den du är och för det du gör! Man kan inte göra mer än vad man gjort. Livet är heller inte lätt alla gånger, men tänk så tråkigt livet vore utan motgångar egentligen, bara medgångar?! Men som sagt jag förstår och jag hatar livet ibland jag med, men jag försöker tänka på det bra! För det är klart det finns något bra i det hela...
Och du ska veta att jag finns ALLTID här för dig! I vått & torrt, kallt & varmt! JÄMT. Och du kan ALLTID komma hem till mig om du vill bort! Det finns alltid rum för mina vänner här!
Jag älskar dig för den DU är!
